Ibland gör man saker man inte borde, man bara gör och tänker sen. Man väljer fel vägar och man ångrar sig. Man säger fel saker och man ångrar sig. Man väljer parti och sida och det visar sen, att man gjorde fel och man ångrar sig. Man kan älta i princip hur länge som helst och man går runt med en jävla klump i magen som skriker och värker. Alla gör misstag, alla gör fel någongång. Det är en del av livet, ingen är felfri.
Jag har tänkt mycket på det där, med att göra fel. Att det kanske inte är så dumt, för jag tror, att för varje misstag och fel man gör så växer man som person. Man blir allt starkare och starkare.
Men jag tror även att man inte bara ska se de fel man gör hela tiden, utan tänka på det man faktiskt gör riktigt bra. Annars sitter man där, med täcket överdraget i ett mörkt rum och funderar på vad i helvete det är för fel på sig själv. Och kanske borde man fråga sig själv vissa gånger vad man håller på med, iallafall såna som jag. Jag måste alltid ställa frågan till mig själv, vad jag håller på med. Men det är bara så, att jag liksom alla andra gör fel.
Men för varje snesteg jag tar, desto självsäkrare blir jag. Konstigt nog. Alla har bristningar, antingen kan man välja att hantera dom på fel sätt, eller så kan man helt enkelt acceptera dom jävlarna. För liksom, dom fina sidorna är ju så mycket bättre och väger mer.
Jag ska acceptera dom där bristningarna, felen och snestegen jag tar och så är det bara att önska att jag kan gå runt och sjunga just idag är jag stark, just idag mår jag bra vareviga dag.