577
När är du som gladast?: på morgonen kan vi ju utesluta, jag försover mig seriöst (!) varje dag, kan då peka fingret till folk som inte blinkar ut rondellen, skrika högt "jääääkla norskjäkel hur vore det om ni lärde er köra bil innan ni sätter er bakom ratten??!" Bli galen för att mikron inte värmer kaffet nog snabbt, säger någon "höj värmen" så slår jag till er:)
Så ja, när är jag som gladast? Kanske mitt på dagen, det är fredag, jag har en utgång att se fram emot och det vankas räkfrossa. Då kan jag nog tänka mig att jag är som gladast.
Vad är det roligaste du har gjort?
När jag var 14 åkte jag golfbil runt hela parkeringen på fryksdalsdansen, det var nog en av de roligaste sakerna som har hänt när jag tänker efter.
Eller när jag för någon vecka sen fick för mig att leka gorilla bakom en oskyldig stackars kille i mörkret. Han blir skiträdd och skuttar iväg. Då skriker jag "men förfan jag skojade bara!!!!!!" Sen säger jag till Erica något i form av "vadfan reagerade han sådär för?".
Ja det kan man ju undra.
Vem skulle du kunna dö för?
Seriöst, ingen. Jag vill inte dö.
Hur tror du folk ser dig?
Det vill jag nog helst inte veta. För att behålla mitt allra bästa självförtroende och självkänsla.
Vilken komplimang är den finaste du har fått?
Att jag är sjuk i huvudet tycker jag är kul att höra. På riktigt, jag vill inte va som andra. Sådär vanlig och tråkig.
Sen finns det ju tusen andra vanliga komplimanger som värmer lite extra i hjärtat som "du är så jäkla stark och du är värd det allra bästa" och sådant. Men det är för djupt för att skriva mer om, börjar bara gråta då.
Jag har förövrigt kollat igenom Twitter i cirka två timmar och hittade en massa söta, skitroliga och helt otroligt bra saker. Som denna. "Men kriga, det får man"
Kommentarer
Trackback
