Nov. 20, 2013





Igår hade jag kvalitetstid med Vickan, hon är en sån där kompis som man inte behöver ha kontakt med dagligen för att det ska kännas bra, utan hon finns tamejfan på samma sätt ändå. Jag är så stolt över henne, över oss. Att vi har varit så jävla nära i 17år, förstår ni 17 år av mitt 18åriga liv. Fantastiskt.

Tänker inte hålla en kärleksförklaring men det är så fint. Jaha annars då? Ja jag är påväg hem till Torsby igen, har haft en nja vad fan händer-vecka här nere. Det kanske är november och alla känner såhär, men nu vill jag fan ha lite glädje och värme. Nu räck dä.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0