I ärlighetens namn är jag helt slut. Jag och min kropp behöver ha lov, vi behöver sova och vi behöver slippa oroa oss för saker. Som permanentrullning som jag inte klarade idag heller, tårarna liksom brann bakom ögonlocken för jag var så arg. Men nu, nu tar jag lov. Och nu ska jag hem till torsby i 11 dagar. Som jag har längtat.
Nu hoppas jag på att våren och solen även finns där.