Jag har en massa dåliga sidor och egenskaper faktiskt, precis som alla andra. Ingen felfri, bara att acceptera dom sidorna också, de är ju en lika stor del av dig själv som de bra sidorna.
En sak som är väldigt negativt med mig, är att jag är alldeles för lättflirtad. Alldeles alldeles alldeles föööör lätt.
Jag charmas för ingenting och blir rörd för minsta lilla. Visserligen är det ganska bra, för jag blir ju glad för i princip ingenting. Men det brukar mesta dels sluta med tårar och besvikenhet. Tråkigt, men ack så jävla sant.
Jag har absolut ingen koll och gör allt i sista sekund. Äsch det fixar jag sen tänker jag, hela tiden. Det gäller, städning, pluggning, matätning, bowlingträning och i princip allting. Tillslut står jag där och har inte gjort någonting.
Ett minus.
Jag suger på att ljuga och hålla saker inom mig. Visst, ganska bra att jag är dålig på att ljuga, men ibland måste jag verkligen ha ett pokerface och det har jag verkligen inte. Så snälla tomten, ge mig ett pokerface i julklapp.
Det var ju skitlätt att komma på saker som är dåligt med mig själv. Så vi fortsätter. Jag är alldeles för känslosam, jag är verkligen det. Minsta lilla och jag gråter. Det kan vara att jag misslyckades med matteprovet, tappat bort min mobilladdare, gjort för hårda knäck, gjort sönder någonting eller ser på en sorlig film. Jag har alltså med andra ord, väldigt lätt till tårar.
Äsch, en sista grej. Jag babblar nått så fruktansvärt mycket ibland. Det tar aldrig slut utan jag bara fortsätter att prata om ingenting. Jobbigt för folket i min närhet, men jaja. Skitsamma, ni gillar mig ändå.
En sak till, har svårt att sätta gränser inom....allt?