Nu är jag tillbaka! Stockholm har jag varit hela helgen. Det var väldigt kul & trevligt.
Har verkligen haft det härligt. Jag kan berätta lite för er.
På lördag gick jag upp halv sex. Jag var trött, men steg upp ganska fort, eftersom jag visste vad som väntade.
Jag mötte upp Vickan and her family på torget. Bussen gick halv sju. Tiden gick väldigt fort.
Vi lyssnade på musik, skrattade, såg på film, tog kort & åter skrattade.
Vi stannade & åt räkmacka. Vilket var gott.
Halv tolv eller något var vi framme. Vi lämnade bagaget & gick ut & shoppade. Eftersom vi inte kunde få vårat rum än.
Jag njöt verkligen av att vara vid Drottninggatan & se affärer efter affärer. Jag njöt också av att ha en tjock plånbok.
När jag väl var i Stockholm & i affärerna kände jag hur värt det är att jobba ihop sina egna pengar.
Jag kunde handla & handla utan att jag kände hur det sved i bössan.
Vanligtvis är jag väldigt snålnär det handlar om mina egna pengar, men nu var det verkligen skönt att känna att jag har jobbat ihop pengarna. Så allt slit i bowlinghallen var det värt.



Vi började känna oss trötta. Så vi gick & åt en jättegod middag. & jag åt Pannacotta för första gången.
Det var väldigt gott. Smakade som vaniljsås fast mycket godare. Smaka det, super gott. Dock väldigt mäktigt.
Efter maten gick vi till hotellet & fick våra rum. Det ironiska var att jag & Vickan fick rum på våning 7 & Janne & Mona på våning 3. Vi som trodde att vi skulle ha rum intill varandra.
Iallafall så var rummen fina & jag & Vickan stortrivdes att ha ett rum för oss själva. Vi gjorde det mysigt, med massa tjejsaker som behövdes inför kvällen, när vi skulle göra oss iordning.
Jag badade badkar länge, medan vickan letade stressat efter sin kamera. Som tur var fann hon de.
Sen plattade vi håret, sminkade oss, tog kort & sjöng. Jag var klar en halvtimme före Vickan, kändes det som iallafall.
Så jag hann ta ett par outfit bilder.


Vi tog bussen till Göta Lejon. Det var massa onyktra människor när vi kom dit. Jag har respekt för dom.
STOR respekt.
Musikalen började & vi hade de bästa platserna. Jag blev verkligen fascinerad över den. Jag trodde inte jag skulle känna igen en enda låt, men man sjöng med på nästan alla. Brolle var snygg.
& han var perfekt som huvudrollen.
Jag var verkligen helt uppspelt när det närmade sig slutet. Då de sjöng från fötterna & upp. & alla ställde sig upp i sista låten. & alla sket i hur högt de sjöng med & hur de dansade. Jag blev så glad & kroppe fyllde sig med glädje & energi. Vilket känsla.
När den var slut var det tråkigt, men ändå härligt, eftersom man var ganska trött efter en lång dag.
Vi åkte hem med tunnelbanan. 'Usch, jag tycker inte om tunnelbanor. Det är så massa läskiga typer överallt. Och jag är livrädd för att det ska komma någon och slå ner mig, eller ta min väska.
Tänk att folk bor under tunnelbanor, så tragiskt. Själv har man nyss varit på en musikal som kostade 520 kronor & har shoppat för det som vore en förmögenhet för dom. T-r-a-g-i-s-k.t är allt jag kan säga.
Jag är glad att det inte finns tunnelbanor i Torsby.
Jag avskyr dom.
Vi gick till hotellet. Vi gick runt lite på hotellet. Och våran granne ville att vi skulle komma över på fest.
Han var nog 40+. Usch, vilket äckel. Han knackade några gånger också. Men vi var knäpptysta och vägrade att öppna. Efter ett tag var vi lugna och vi somnade snabbt.
Vi gick upp och tog en lång frukost.
Jag älskar hotellfrukostar. Äter hur mycket som helst. Mums.
Sen tog vi det lugnt och försökte stänga våra resväskor, vilket inte gick så bra.
Sen gick vi och shoppade igen. Jag handlade en sååå himla snygg jacka.
Jag vill använda den nu, men jag väntar ett tag. Bild kommer nog snart.
Vid två gick bussen hem. Jag skrattade åt precis allt. Jag var så trött & dryg.
Men jag hade väldigt kul. Resan hem var väldigt lång.
Men när jag väl kom hem var det så skönt. Jag hade så mycket kläder att visa upp.
Och jag var trött. Fast jag lekte med mammas nya kamera istället för att sova.
Hon har köpt min drömkamera. Jag fick spader när jag hörde att hon hade köpt den.
Jag frågade henne "Är det sant?"  20 gånger innan jag verkligen fattade att det var sant.
Så nu kommer jag lätt sno den. Fast min är mindre & lättare att ha med.
Jag är glad över att hon köpte den. Fast det är ju hennes. Så jag får väl ha min. Men den är min favorit trots allt.




Jag skulle kunnat dött för den oufiten, speciellt skinnjackan. Tänk om man hade 1700 kr kvar i bössan.
Dock hade jag nog aldrig köpt den om jag hade 1700 kvar i plånboken. Men ändå.
Så snygg.

Vilket långt inlägg, men nu fick ni veta hur jag har haft det.
Familjen annurlunda väntar.

Puss