back

 
 
 
Min älskade kamera är tillbaka! Dock är den lite trasig än, men med manuellt funkar allt. Så nu kanske min blogg kan bli lite intressant igen, kanske. 
Vad händer då? Jag var ledig igår och mer eller mindre ledig idag också, imorgon åker jag till Stockholm och stannar där hos mamma tills på söndag. Så är det med det. Praktiken har dragit igång också, can't wait. 
 

så rolig

Skolan har dragit igång och herregud, det är så skönt. Det är så skönt att komma tillbaka till karlstad och träffa mina tjejer igen. Jobbat har jag gjort också, blev en såndär megalång dag så jag avslutade kvällen med min lilla godispåse och Anna Pihl. Haha.
Nu skriver jag sådär tråkigt igen, jag bryr mig inte själv om att jag åt en godispåse igår och ännu mindre bryr jag mig om Anna Pihl, så hur lite ska inte ni bry er egentligen? Hoppas ni förlåter mig. Jag ska bli bättre en dag.
 
Nu ska jag dricka kaffe med blå mjölk i. Hehe skoja.
 

2 bilder, 2 fina minnen

 
 
saknar helt enkelt.

karlstad

 
 
 
idag har jag mått riktigt gött, simmat och relaxat med jacuzzi, ansiktsmask och hårinpackning. Meningen var att bli riktigt taggad inför skolan och det blev jag tamejfan. Saknar karlstad lite, saknar spontanitet, vännerna, vara ordentlig och kaffe.
Så det går nog ingen nöd på mig trots att skolan börjar, iår ska jag tamejfan lägga ner mig. Fast så säger jag nog varje år och så blir aldrig fallet. But still, jag tänker iaf tanken.

nu kom den

Det är sol, jag spenderar all tid på vattnet, jag luktar sjö även om jag duschar femton gånger om dagen, jag börjar på att bli ljushårig och min kropp börjar på att bli helt okej brun. Augusti, det var alltså dig vi väntade på. Hur stavas förövrigt agusti, inte så iallafall, AUgusti ser ju mest rätt ut. Ja.
Hittade en resa för 1498, måste liksom nästan. Eller hur? Och sällskap har jag ju, så vad är det egentligen som stoppar? Skolan iofs, men nej. Okej, ska bada och sola nu. 
 
 
 

fina mamma

 
 
 
mamma är numera stockholmsbo. Hon ska leva sin vardag där jag står på bilderna ovan, jag är måttligt avundsjuk kan jag säga er. Jag är glad för hennes skull och jag är glad för min egen del också, för då kan jag åka när jag vill till storstan och göra allt man inte kan i torsby. Ha, hoppas ni är avundsjuka. 
Vet jag väl att ni är redan iofs. Pusspuss kramkram hej, som mamma säger.

sommar' 12

 
 
en vecka kvar av lovet och jag försöker njuta av det sista som är kvar, det försöker vi väl alla antar jag. Men vet ni vad? Jag mår inte dåligt över att det snart är slut på det vi längtar efter hela året, för jag vill och behöver komma in i det vanliga igen. Det ska bli ganska skönt. 
Och bara för hösten faller in, så behöver inte vi falla ner. Iallafall ska jag låta det hända, jag har en massa att se fram emot. Praktik, vänner, stockholm en hejdundrans mycket, Lady gaga med sis och tända ljus på balkongen. Hör ni det? Vi behöver inte falla för att hösten kryper närmre. Även fast bilderna ovan är så underbart, som bara en sommar kan göra.

fint

ikväll, räkor med bra sällskap. Njuta av det sista av denna sommar. Bra då vet ni det.


i can't look at you like the same way


finns inget i samma klass som dig, fina underbara ljuvliga äpple


så fucking true

säger som henne jag. I 48h har allting bara gjort ont.


Closer to me

Hej. Amanda carle heter jag och jag är en mycket värdelös människa som inte sköter mitt jobb som bloggare. Men jag jobbar och går upp klockan 04.15 på morgonen. Jag försöker även vara den gladaste servitrisen i denna värld, tills jag kommer hem då givetvis. Då är jag plötsligt inte lika glad längre.
Men det funkar antar jag. Nu ska jag krama min mamma och handla på Ikea och försöka vara glad igen. Jaha hejdå då.


när man ibland tappar sig själv

 
 
 
 
då hade vi två helt olika liv, vi levde dom och hade varandra lite av sidan av. Fast ändå var vi så nära, vi visste att vi hade varandra - men ingenting var förgivet. Vi tog varken varandra eller vårt förhållande förgivet. 
Vi var tillsammans på ett helt annat stadium och sätt än vi är idag. Idag är vi en. Idag bara vet vi att vi har varandra, vi behöver aldrig någonsin tvivla på varandra. För vi är en. 
Jag kan ibland tycka att jag är lite väl beroende av henrik, jag måste liksom somna bredvid honom och vakna upp på samma sätt som alla andra dagar, annars sticker det till i magen. Jag måste liksom ha den där kontakten med honom ständigt, men jag vill också vara mig. Någonstans tappade jag bort mig själv lite. 
Så hösten kanske är en ypperlig start för det, med henrik alltså bredvid mig givetvis. Ni får inte tro något annat.
 

sen när tappa jag bort rubrikerna?

 
jag dricker alldeles för extrema mängder kaffe varje dag, jag springer runt och serverar, åker en och annan tur på sjön med bästa, sover och ser på beck. Vi har nämligen marathon förstår ni. 
Jag mår väldigt skönt faktiskt, höstångesten har inte krypit fram än och det är ju förbannat jävla skönt. Jag längtar faktiskt, jag vill till stockholm! Vilken tur att mamma kommer bo där så jag har anledningar att dra dit liksom.  uh babbel.
 
 

RSS 2.0