Jag har på mig svartvita haremsbyxor som det skriker oacceptabelt för att bo i Torsby om. De passar inte in här, herregud jeans eller svarta tights är ju plaggen här. Jag har på mig dom, för att jag tycker dom är snygga och passar mig. Jag vaknade imorse och tittade mig i spegeln, fan vad söt jag var idag tänkte jag. Prickarna i ansiktet passade in där och jag liknar en liten påskkärring. Jag tränar för att jag mår bra av det och jag äter för jag tycker det är gott. Min kropp är allt annat än felfri men jag gillar den ändå, den är kvinnlig så det skriker om det. Jag har en realtivt stark kropp och en stark personlighet som jag är stolt över. Jag har ett hår som är fejkblont och slitet. Och nu blondare än någonsin. Och jag gillar det, t.o.m mina tjocka korkskruvar tycker jag är fantastiskt fina. Tackar mamma glatt för att jag fick dom. Jag har kramats och jag har skrattat idag och fan vad gött jag har mått. Ensam är inte starkast och därför är jag så stark, för att jag är allt annat än ensam. Jag är glad helt enkelt.
Och nu när jag är starkare än någonsin och har så otroligt med energi ska jag nu få mina vänner att känna exakt samma sak om dom själva. För dom är värda det.