Happ, det är alldeles tomt i huset. Broder har så gott som flyttat, han har dock inte flyttat sina grejer än. Men snart gör han det också. Det enda som är bra att han flyttar är att jag tar ver hans rum, jippi.. Och att han flyttar till Karlstad, så jag kanske (!) kan få hälsa på honom och övernatta där någon gång. Fast det är nog tveksamt.
Så nu blir jag ensam i huset och det känns sådär. Jag vill ha min bror hemma och helst min syster också.
Annars vill jag bara att allt kan bli som vanligt, för då kanske jag kan vara ensam med mammi och pappi. Men nu är inte allt som vanligt nämligen, så jag får väl bita ihop och hoppas att saker och ting löser sig.

Right? Det hoppas ni väl också på? Jag blir ju en sån mycket roligare bloggerska om jag är glad och allt är frid och fröjd. Ja, precis.
Wow, ett foto jag är lite nöjd över också, fantastiskt.