ja

Jag är väldigt "jag vet inte" just nu, jag är väldigt halv också. Jag känner mig halvledsen, halvdeppig, halvglad, halvful, halvgalen, halvnormal och halvkonstig. Och jag vet inte så mycket. De kanske hör ihop de där, för jag vet inte om jag är glad, ledsen, nöjd, arg eller konstig. Jag vet inte riktigt helt enkelt. 
 
Det är väldigt mycket ibland, ni vet nog vad jag menar. När allting som inte får hända, händer. Och då börjar lilla emofia på axeln se allting som är dåligt, samtidigt som filuren på andra axeln försöker få mig att tänka på det som jag har, istället för det jag inte har. Och då blir jag ännu mera förvirrad och vill dricka ännu mera kaffe. Så är det ibland. Men jag har haft det fint den här veckan. Jag har träffat camilla ♥ vilket var ett sånt där "ååååh-kommer-leva-på-detta-i-32-år-framöver" moment. Även fikan med sofie var ett sånt. Det är fint. Men jag är ändå halvglad bara, otacksamma jävel tänker ni nu. Skönt det ska bli att sova tänker jag då. Puss. 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0