Denna vecka som kommer ska jag och Henrik tillbringa ifrån varandra. Jag har svårt för att vara utan honom, jag har ännu svårare för att inte somna och vakna upp på hans arm. Trots att jag bor i Karlstad och han bor och jobbar i Torsby så träffas vi varje dag. Så det kommer bli lite tomt i min lilla lägenhet.
Han är så bra henrik, han är min första och enda kärlek och han är min bästa vän. Utan honom har jag lite svårare att skratta på ett äkta sätt och lite svårare att vara mig själv. Och det är fint och lite dåligt på samma sätt. Haha vad nojig jag är, fem dagar utan honom och jag tycker att hela min vardag blir alldeles grå.
Men det ligger något i det tror jag. Och det är väl så att vara kär antar jag.