bumpy ride



Hon fortsätter att bevisa hur fruktansvärt jävla bra hon är. Och alla som är som vanligt trots att jag har rödsprängda ögon. Eller som vanligt, det kanske inte är det lättaste för jag är inte som vanligt.
Men det betyder ganska mycket att man inte backar, vågar inte prata med mig för man är rädd för att säga fel eller för att säga för mycket. Det finns inge fel.
Ingenting är fel, alla ord är rätt liksom. För jag är ju forfarande samma gamla Amanda egentligen. Det är liksom bara det att jag har blivit omskakad.

Nej gud, kul blogg jag har.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0