Igår var det då alla ♥ dag. Som för min del blev helt totalt värdelös. Jag hade gärna skrivit åh, jag är så lycklig och jag är så kär. Alla ♥ blev den bästa någonsin.
Men, det kan jag inte. Jag hoppades såklart att när jag kom hem från Stockholm skulle allt kännas bra, men det gjorde det inte.
De flesta som känner mig vet att jag har varit världens gladaste under den senaste tiden och ja. Det fanns väl lite kärlek inblandad. Eller vad man ska kalla det, men det gör det inte längre. Det är slut på den roliga. Slut.
Det har aldrig varit något "hej jag har pojkvän". Men det har varit något, något speciellt som har gjort mina dagar nu i snart två månader. Men ja, alla sagor har väl ett slut.
Så det blev inte riktigt som jag ville, vilket jag fick kände igår gått och väl. Alla ♥ dag suger, iaf detta år.
Så jag har varit lite nere idag, för det är aldrig kul när man förstår att det aldrig mer kommer bli som det har varit nu, alltså sådär Jag-har-verkligen-inget-att-klaga-på-jag-är-lyckligast-i-världen-och-jag-har-allt.
Det gör ont, men jajajajaja. Jag har försökt att intala mig själv att jag är stark. Men, det tar över. Då kommer alla andra tankar in i stället och de är inte positiva.
Så nu lyssnar jag på kärlekslåtar och tycker liiiite synd om mig själv, mest för att slutet kom på alla ♥ dag.
Nu ska jag tröstäta, sen tröst spela match och sen tröstträna och tröstduscha. Ja, ni fattar.